Tag sikte emot Annelund i Herrljunga kommun.  Väl i Annelund, följ Falköpingsvägen öster ut.  


Alldeles i östra utkanten av Annelund skyltas mot  ”Brudföljet”, tydlig vidare skyltning finns in i ett bostadsområde.


Parkeringsmöjligheter och informationsskyltar finns.

Brudföljet  2020

BRUDFÖLJET - GRAVFÄLT

inklusive  offerstenen  söder  därom

RAÄ Fornsök   -   Hov 35:1


2020 års utflykt nr: 2 gick till ett gravfält som kallas Brudföljet och som finns att avnjuta någon km. väster om Hovs kyrka i Herrljunga kommun.


Väl framme finner jag en öppen glänta i den täta granskogen.  Det visar sig att gläntan är gravfältet.  


Jag gissar att gravfältet anlades här på en fin öppen plats med ekar och att omgivande täta granskog antingen har själv-planterat sig eller möjligen tillkommit med hjälp av mänsklig hand i senare tider.



Gravfältet är inte stort men här ryms 32 resta stenar, 5 stensättningar och 3 domarringar.   Platsen har tjänat som begravningsplats under järnålder, 500 f.Kr. - 1050 e.Kr.


De gravmarkörer som förekommer på gravfältet var alla vanliga vid tiden och sannolikt är de döda här kremerade före gravsättningen.


De döda brändes på bål och brandresterna samlades sedan ihop och lades ofta i en behållare av trä, näver eller keramik tillsammans med personliga tillhörigheter och gravgåvor.

Gravfältet mot öster.  Enligt folktraditionen passerade här, en gång för länge sedan, ett stort följe troll.  Plötsligt började bröllops-klockor ringa från en närbelägen kyrka.   Kanske var det klockorna vid Hovs kyrka som rang ?


Samtidigt som klockorna rang förvandlades trollen genast till stenar.  Denna sägen har givit gravfältet sitt namn, Brudföljet.


Det är inte utan, att jag vid mitt besök här i nådens år 2020 efter Kristus födelse med lätthet kan se att de resta stenarna mycket väl kan ha varit ett följe av troll på väg antingen mot öster eller mot väster.   Här går trollen på rad.

Här en samling resta stenar i gravfältets sydöstra hörn.   Formen påminner om en långt äldre grav, hällkistan.

Rakt igenom gravfältet löper denna ”ränna”.  Undertecknad kan möjligen se rännan så som en gammal metod för att inhägna boskap, en så kallad GROPVALL .    


Denna metod att gräva ett dike och upplägga en vall parallellt med diket är mycket gammal.  Man kan inte tidsbestämma metoden men man vet att den är gammal och att den förkommer ända in i mitten av 1800 talet och är särskilt vanligt förekommande i Västergötland.

Då besöket vid Brudföljet var över passade jag på att besöka ytterligare ett gravfält som ligger endast 500 meter söder om Brudföljet.   Här ska finnas en fantastiskt fin offerhäll  -  kanske har dessa båda gravfält en gång i tiden varit samman - hängande ?

Gravfältet  med  offerstenen

RAÄ Fornsök   -  Hov 34:1,  Hov 34:2

Bara 500 meter söder om Brudföljets gravfält ligger ytterligare ett (gravfält).    Kanske har dessa båda gravfält en gång i tiden varit samman-hängande ?


Det första man möts av då man anträder detta gravfält är ett stort stenblock i mitten av en stensättning.  Stenblocket är översållat av skålgropar.


Man tror att skålgroparna är vår äldsta typ av ristningar, kanske de började göras så tidigt som för 10000 år sedan då de första människorna vandrade in i det område som långt långt senare skulle komma att kallas Sverige.




Samtidigt menar man att människor sannolikt har fortsatt att rista skålgropar under mycket lång tid, kanske ända in i bronsålder säger de lärda.


Just dessa skålgropar kanske till och med har gjorts eller brukats så sent som under järnålder då kringliggande gravar är daterade till just järnålder.

500 m. söder om Brudföljet hittar du offerstenen vid sitt gravfält.  


Följ stigen tillbaks till vägen strax finner du en stig mellan husen som löper söderut, följ den.  Informationsskylt finns.

Detta gravfält omfattar en domarring, 28 stensättningar och det ovan nämnda blocket med alla skålgropar.

Tänker mej att gravfältet tjänat en by som fanns här i den närmsta omgivningen någon gång för kanske 2000 år sedan.  


Eller kanske gravfältet är något yngre, från före folkvandringstid (400-550), då det var vanligare med s.k. bygde-gravfält, där befolkningen i en hel bygd samsades kring gemensamma begravningsplatser.  Detta scenario är mer tänkbart om de två här beskrivna gravfälten ingått i en gemensam enhet.


Härom kommer vi sannolikt aldrig att få säker kunskap.

Domarringen omfattar 5 stenar som är ställda i en krets.  Undertecknad gissar att en eller två stenar saknas från den ursprungliga ringen.   Då denna typ av monument i våra marker nästan uteslutande tycks bestå av udda antal stenar så får min slutgiltiga gissning bli att två stenar här saknas.  


Trots detta faktum (med udda antal stenar i domarringar) har jag i detta fall svårt att se att fler än en sten saknas i ringen ....  mystiskt.

Här i mitten av en rund stensättning ligger ett stort stenblock.   Blocket är fullständigt täckt av skålgropar eller som de också benämns - älvkvarnar.


Skålgropar är svåra att datera  (som jag ser det, omöjliga att datera)   men man menar att de - i vår del av världen -  förekommer under en mycket lång tidsperiod.   Sannolikt har våra förfäder nyttjat skålgropar från slutet av stenålder och ända fram till början av järnålder !

På stenblocket finns c:a 200 skålgropar !   Här har offrats under många många år.  


Mot bakgrund av den visserligen osäkra dateringen av skålgroparnas förekomst så kan man ändå vara säker på att de är mycket mycket gamla.  Då just denna offersten ligger helt invid ett gravfält från järnålder så torde området kunna påvisa en mycket mycket lång kontinuitet.

Min heder och min stora respekt till de som levt här före mig.