Någon kilometer söder om Kungsbacka stad återfinns Hanhals gamla kyrka. Finns ingen menig att i dessa GPS-tider beskriva vägen till kyrkan.
Tag sikte mot Kungsbacka och mata sedan in koordinaterna 57°27'15.7"N 12°06'38.5"E i din GPS
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
HANHALS KYRKOR
(den medeltida så som den nya)
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
Medeltidskyrkan och dess eftertid
HANHALS KYRKA
Daniel Ysander & Erik Salvén 1964 (upplaga nr. 3 1995)
DIGITALT MUSEUM - HALLANDS KONSTMUSEUM
• inget RAÄ-nummer •
Dagens huvudmål var Hunehals borgruin strax söder om Kungsbacka.
Efter uträttat värv vid borgruinen, som för övrigt var en helt fantastisk upplevelse i vår Skaninaviska 1200 hundratals-historia, kände jag att jag även borde ge Hunehals gamla kyrka ett välmenat besök.
Hunehals så som namn har senare i historien omformats till Hanhals.
Då jag nalkades Hanhals gamla kyrka började jag i vanlig ordning ängslas över huruvida kyrkan skulle vara låst eller olåst.
Under sommar och semestertider har jag erfarit att många av våra kyrkor står öppna för besökare.... jodå Hanhals gamla kyrka var olåst och öppen för besök !!
Det visade sig dock att denna gästfrihet kom sig av att i kyrkan strax skulle förrättas ett dop till den kristna församlingen.
Skit samma, kände jag, huvudsaken var ju ändå att jag fick komma in !
Jag möttes i långhuset av prästen (en av prästerna i Kungsbacka-Hanhals församling) som genast välkomnade mej med innerlig kärlek.
Jag kände mig mycket välkommen och jag gjorde mig min vanliga foto-runda i kyrkan.
Hade gjort begränsade förstudier inför besöket i kyrkan, vilket jag senare under aftonen vid min forskningshörna hemma fullgjorde.
Resultatet av mina studier redovisas här nedan.
Hanhals medeltidskyrka ligger på ett berg ett par kilometer söder om Kungsbacka. Kyrkans tidigaste murar restes under tidig medeltid, troligen under 1200 talet. Kyrkan var då utformad som en bygdeborg vilket var vanligt vid tiden.
Det ursprungliga koret var ett avsmalnande kor med rak avslutning vilket är vanligt för de tidiga kyrkor som byggdes under 1100 - 1200 talet. Vid slutet av medeltiden tillbyggdes vapenhus på norra och södra sidan.
År 1764 försågs kyrkan med en halvrund koravslutning. Detta faktum kunde bekräftas vid utgrävningar år 1939 i samband med den återuppbyggnad av kyrkan som då skulle komma att ske. Man fann då de ursprungliga kor-murarna och altarbordets underbyggnad under golvet i det år 1764 ombyggda koret. Mer kring den arkeologiska utgrävning anno 1939 längre ned.
Fotografi av I. Borgström. Koret från söder vid utgrävningarna år 1939.
Här ovan en planritning av kyrkans ruin gjord vid den arkeologiska undersökningen som gjordes anno 1939 inför återuppbyggandet.
De streckade linjerna i koret (svårt att se i denna skala) visar det ursprungliga avsmalnande koret med rak avslutning.
Ursprungliga långhusets östra vägg
Ursprungliga avsmalnande koret med rakt avslut
1200 tal
1700 tal
En växande församling i Hanhals gjorde att tankar om att bygga en helt ny större kyrka väcktes. Dock beslöt sockenstämman den 20 juni 1854 att ändå nödtorftigt reparera den gamla kyrkan - men samtidigt var nog ändå siktet inställt på att bygga en ny kyrka.
En byggnadskommitté stiftades och efter flera års arbete med att hitta en lämplig plats för den nya kyrkan kunde man till slut, den 29 maj år 1885, enas om att en ny kyrka skulle uppföras på en plats endast 900 meter nordost om den gamla kyrkan.
Den nya kyrkan stod klar 1894 efter två års byggnadsarbete och så övgavs så Hanhals medeltidskyrka. Den nya kyrkan blev en stor och mäktig kyrka i nygotisk stil, ritad av Göteborgs-arkitekten Adrian C. Peterson och rest av byggmästaren Adrian Pettersson från Göteborg.
1800 tal - Hanhals nya kyrka
Från den arkeologiska undersökningen anno 1939 A.D.
Fotografi av Alice Backlund, datum okänt men undertecknad gissar att fotografiet är taget inte långt efter det att kyrkan invigdes, 1894.
Denna bild, ett vykort, har jag hämtat från en släktforsknings-sida av Christer Gustavii.
Vykortet är från tidigt 1900 tal och visar Brita Lena Anderssons gravfölje vid Hanhals nya kyrka. Likvagnen, som lånats från Tölö, dras av hästar från Hammargård.
Här syns tydligt att kyrkan inte var putsad samt att, så som jag själv vill beskriva det, fasadstenen var av enkel tuktad sten. Alltså stenblocken var inte huggna i jämna höjder utan de anpassades efter hand som de sattes på sin plats.
1900 tal - branden i nya kyrkan
Efterspelet av denna katastrof väckte hos församlingen tankar på att försöka återuppbygga den gamla medeltida kyrkan som vid tiden endast var en ruin.
Beslut fattades så om att återuppbygga den gamla kyrkan och inför återuppbyggandet gjordes anno 1939 en arkeologisk undersökning av henne.
Den nya mäktiga kyrkan kom att tjäna sin församling endast under 42 år. Dagen efter Högmässan, annandag påsk den 13 april anno 1936 går vådaelden fram över kyrkan, denna nya stora och starka kyrka.
Högmässan denna annandag påsk hade försiggått i vanlig ordning. Några timmar senare hade elden ödelagt taket, antagligen genom gnistor från värmeugnen. Då denna kväll närmade sig natt stod endast fen nya kyrkans stenmurar kvar.
Här är den enda bild jag kunna finna som visar Hanhals nya kyrka så som en ruin.
Bilden är tagen från sydväst och dess upphovsman heter Erik Lundberg och fotografiet är taget under året 1939.
Medeltidskyrkan kom dock aldrig att rivas, utan den fick stå kvar och med tiden rasade den och stod sedan som en ruin. Någon gång under 1920 talet konserverades ruinen för att inte helt förfalla.
- och återuppbyggnad av medeltidskyrkan
Ruinen från sydväst någon gång före 1937.
Återuppbyggandet stod under landsarkivarien fil. dr Erik Salvéns ansvar. Salvén, tillsammans med arkitekt Wetterqvist tillsåg att arbetet gjordes med största respekt för de ursprungliga byggmästarna.
Icke minst såg man till att återsamla alla de kringströdda resterna av kyrkans tillhörigheter som skingrats under byggnationen av den nya kyrkan.
Själva formen för kyrkan var ju given genom de kvarstående murarna. Man gjorde nu de nödvändiga konservationerna av murarna under byggmästare Adolf Tells (Kungsbacka) kontroll.
Det mer ”ordinära” byggnadsarbetet anförtroddes byggmästare John Olsson från Holm-Tegneby, vilken genomförde arbetet berömligt enligt byggnadskommitén.
Blev bara helt plötsligt så nyfiken på var denne John Olsson från gården Holm, Tegneby på Orust verkligen framlevde sitt liv. Ofta överraskas jag nämligen av att någon person som dyker upp i mina studier som gör mig extra nyfiken att försöka skaffa mig en tydligare bild dennes liv.
Ovan karta visar var denne John under 1900 talets första hälft troligtvis bodde och framlevde sitt liv. Gården heter i dag anno 2018 e.Kr. Holm-Kalvhagen.
De som brukar gården idag lever av uppfödning av köttdjur och de säljer bl.a. köttlådor till allmänheten.
Holm-Tegneby
Hanhals kyrkor anno 2018
Här ses ruinen av den nya kyrkan anno 2018 från dess västra entré, samma entré som på vykortet från tidigt 1900 tal, ett par bilder högre upp på sidan.
Den krävande uppgiften att konservera de gamla inventarierna lämnades åt konservator Erik Sköld, Halmstad. Det enda större värdeföremål som efter konservering inte kunde återfå sin ursprungliga plats i den gamla kyrkan var dopfunten. Funten förvaras idag i Statens Historiska Museums magasin.
Undertecknad hoppas att detta arrangemang gjordes för att på bästa sätt bevara funten, (den är av täljsten som kanske är en skör bergart), om inte, så är detta en sorgesam och ofta förekommande procedur som mest liknar stöld, och som endast förtar upplevelsen då allmogen av idag besöker våra gamla kyrkorna. Dessa kyrkor är ju vårt gemensamma kulturarv.
Hanhals gamla kyrka har dock skaffat sig en väl gjord kopia av dopfunten som är i bruk i vår tid.
Originalet förvarat hos Historiska museet i Stockholm.
Notera "DEN GRÖNE MANNEN" !
Kopian i Hanhals gamla kyrka anno 2018, där ju originalet egentligen borde stå.
Ruinen efter 1800 tals-kyrkan
Mot sydväst.
Mot nordost.
Fundament till kyrkans södra portomfattning.
Den återuppbyggda 1200 tals-kyrkan
Jag anländer ruinen.
Hanhals medeltidskyrka från öster då jag nalkades henne i juli anno 2018. Den gamla stigporten i förgrunden gissar jag vara en renoverad version ety två av de fyra stigluckorna (den från väster och den från norr) andas klart äldre tider.
Hanhals gamla kyrka hade stigluckor i alla väderstreck. Denna, den från väster tror jag är så mycket original som man kan önska sig.
Från norr - med det år 1764 ombyggda koret med halvrund koravslutning. Koret ändrade då skepnad från det medeltida ursprungliga koret som hade ett avsmalnande kor och rak koravslutning.
Jag går här från kyrkans västra entré, fram emot altaret i samklang med en tidstypisk katolsk psalm, ”Dies irae”.
”Dies irae” är latin och betyder översatt till vårt nuvarande språk (Svenska) "Vredens dag". Det är en psalmtext som behandlar den yttersta domen och jag (undertecknad) gillar den skarpt.
Altarskåpet är sannolikt gjort omkring 1520 och senare vid 1600 talets mitt kompletterat med överstycke och sidopartier.
Sakristians vackra valvtak, med stormönstriga blad- och fruktmotiv. Bräderna tillvaratogs i samband med kyrkans ombyggnad varvid kyrkan bl.a. fick ett nytt kor, och är sannolikt rester av det plana innertak som fanns i både långhus och kor före ombyggnaden 1764.
MINA FÖRFÄDER (Släktforskning av Christer Gustavii)
https://www.gustavii.se/Kungsbackagumman%20begravningen.html