Kör väg 168 från Kungälv, sväng vänster i Ytterby till Torsbyvägen. Efter 500 m tag vänster mot Kastellegården.

Strax innan Kastellegården ser man Klosterkullen till vänster, tag vänster mot Klosterkullen, parkera nedanför densamma.  Informationsskylt finns.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

KLOSTERKULLEN  I  KONGAHÄLLA

RAÄ Fornsök   -   Ytterby 53:1

Kungahälla är en av Nordens äldsta städer.   Skriftliga belägg för staden finns från början av 1100 talet och då vid tiden var stadens såklart norsk.  Kungahälla var norska rikets sydligaste utpost med ett ypperligt läge för kontroll av traffiken på Nordre älv - och vidare in i Sverige och upp emot (gamla) Lödöse.

Kungahälla låg invid Nordre älvs norra strand c:a 2 km sydost om dagens Kungälv.  På platsen för den gamla stolta staden ligger idag en stor modern jordbruks- fastighet, Kastellegården.

Alldeles nordost om Kungahälla finns en höjd som kallas för  Klosterkullen.  Här på höjden anlades först en kastal  av den norske kungen Sigurd Magnusson (Jorsalafar) någon gång tidigt under 1100 talet.  Sigurd deltog vid tiden i resor till bl.a. Jerusalem för att strida mot oliktänkande (muslimerna)  därav fick han sitt tillnamn.

Själva kastalen var en försvarsanläggning av torv och sten med en grävd vallgrav runtom. Inuti kastalen uppfördes en kungsgård och år 1127 även en kyrka.  

I kyrkan förvarades reliken av korset (en träbit av Kristi kors) som Sigurd (Jorsalafar) tagit med sig hem till Kungahälla för att ge skydd åt staden.  Kyrkan kallades därav för  Korskyrkan.

Kungahälla stad och kastalen förstördes vid ett anfall av Vender (folk från södra delen av Östersjön) år 1135. Kungahälla stad återuppbyggdes senare emedan kastalen kom att efterföljas av ett kloster.

De grundstenar som syns idag på klosterkullen är vad som återstår av ett Augustinerkloster.   Klostret stod klart under 1160 talet och är det äldsta kända klostret i Bohuslän.

Munkarna kallade sig Augustinkorherrar och kom från samhällets högre skikt, de bar prästdräkt och ägnade sig åt boklig bildning och själavård.

Klostret kom att kallas Kastala kloster och dess ladugård för Kastellegården.   Till klostret överfördes Korskyrkans egendomar som bestod av ett stort antal gårdar i närliggande socknar.

Klostret blev därmed en av Bohusläns största jordägare och i klostrets ladugård förvarades alla inkomster i form av säd och andra produkter från gårdarna.

Bilden visar hur man tror att klostret kan ha sett ut.  Bilden är tagen från RAÄ:s informationsskylt på platsen.

Klosterkullen  å  Kongahälla  anno  2015  e.Kr.

Klosterkullen,  ett antal grundstenar syns fortfarande tydligt.

Jag letar stenar från Augustinerklostret på Klosterkullen.

Ett tydligt hörn  -  jag ryser ety detta hörn torde ha legat exakt här sedan 1160 talet.

Synliga ruiner efter "Kastelleklostret"  omtalas vid mitten av 1700 talet.  1891 - 92 företog Wilhelm Berg utgrävningar på platsen varvid tydliga grund­murar efter ett byggnadskomplex framkom.  

Enligt Bergs och de av E. Lundberg 1941 företagna och korrigerande undersökningar konstaterades klos­terkyrkans grundplan bestå av ett enskeppigt långhus med ett lika brett kor med rak avslutning samt ett tvärskepp.  

De inre måtten visar sig vara:  Längd ca 28 meter, bredd ca 7 meter.

Ritning av bevarade grundmurar på Kastala kloster vid Wilhelm Bergs undersökningar 1894.   Grunden till vänster i bild  (mot väster) tillhör klosterkyrkan.  Längan som går ut åt höger är en del av själva klostret.

Ritning av Wilhelm Berg 1894.

Hela  två  kloster  i  Kongahälla !

Faktum är att de lärde menar att i Kongahälla funnits inte bara ett - utan två kloster.   Förutom det Augustinerkloster från 1100 talet som på denna sida behandlas ska även ett Franciskaner­kloster ha funnits.   Franciskanerklostret ska haft sin tid i Kongahälla under 1200 talet och ska ha anlagts alldeles nedanför klosterkullen  -  närmare Nordre älv.

Utgrävningar av Franciskanerklostret gjordes 1953 - 1954 under ledning av A. Tell respektive N. Lagerholm.  Vid dessa grävningar framkom dels grunderna till en kyrka, dels ett komplicerat ruinområde söder om denna vilket torde vara själva klostret.

Resterna av kyrkans grundmurar visar dess ungefärliga grundplan bestående av ett långhus med polygonalt avslutat kor samt även lämningar efter strävpelare kunde iakttagas.  Byggma­terialet var tegel och kyrkans inre mått voro:  Längd 30 meter,  bredd 7 m.

Franciskanerkostret omnämns första gången 1272-73  och vidare veta vi att klostret nedbrändes anno 1532.  

I ett brev daterat 1532 från konungen till hövitsmannen på Bohus fästning (Claus Bilde) talas det om ett  "Graabrödra­ kloster"  som brändes ner tillsammans med staden och att murarna skall nedbrytas och  "föres til Baa­ hus og befäste Slottet dermed".

Efter en karta upprättad av Stadsingenjörskontoret i Kungälv och kompletterad av J. Söderberg 1969.

Situationsplan över Kastellegården, Ytterby socken med de olika utgrävningsområdena markerade:  

1. 1892  Klosterkullen        2. 1953-54  Franciskanerklostret        3. 1958  Del av Kongahälla stad

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

KUNGÄLVS  KYRKOR

INLANDS SÖDRE HÄRAD, BOHUSLÄN BAND IV: 1

KARIN AASMA  -  Almqvist & Wiksell Stockholm 1969

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1244121/FULLTEXT01.pdf

BOHUSLÄNS  MUSEUM

Klosterkullen och Kungahälla

https://www.bohuslansmuseum.se/kunskapsbanken/klosterkullen-och-kungahalla/

Franciskanerklostret  syns  än  idag !

.Av ren slump - när jag redigerade film från mitt återbesök 2022 - råkade jag se Franciskanerkyrkans plan avteckna sig i åkerns stubb.  

Kyrkans placering stämmer ju exakt i förhållande till Klosterkullen enligt utgrävningskartan från 1969.  Här ovan en stillbild från filmen - klosterkyrkan syns tydligt i bildens nedre högra hörn.  

Fantastiskt !

Det medeltida Kungahälla ödelades helt år 1612 under Gustaf Il Adolfs krig mot Danmark.  Kung­ligt förbud utfärdades mot vidare bosättning på stadsområdet och borgarna uppmanades att åter­-uppbygga staden nedanför Bohus fästning invid Göta älv.

Namnet Kungahälla tycks försvinna redan mot slutet av 1500 talet till förmån för Kongelf.

Vid arbetet med att återpublicera hemsidan med ny programvara händer det ofta att jag fastnar i mina tidigare artiklar då jag t.ex. känner att någon information saknas och att jag måste komplettera.  

Just i denna artikel kring Klosterkullen ville jag försöka förbättra förståelsen för platsens läge i förhållande till Nordre älv.  

På köpet får man ju då även koll på var det medeltida Kongahälla låg  (Kongahälla låg på fälten mellan Klosterkullen och Nordre älv).