Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Kung  Rolfs  hög  då  tiden  visa  år  2018

Endast 1 km nordost om Alingsås absoluta centrum trånar Rolfs hög.  Från centrum, kör mot Nolby gård/Brogården och starta samtidigt GPS:en.

ROLFS  HÖG

RAÄ Fornsök   -   Alingsås 55:1


Denna lördag hade jag inget särskilt för mig.  Övriga familjemedlemmar var upptagna med sina egna projekt vill jag minnas.


Trots att en god del av förmiddagen radan hade passerat bestämde jag att göra mig en utflykt.  Utan några djupare förstudier sökte jag mig mot Alingsås med siktet inställt på en hög som jag sedan länge kände till, Rolfs hög.


Inte mycket verkar vara känt kring kullens historia.  Föga förvånande är den ej utgrävd eller undersökt (den ligger ju i Västergötland).


Inte heller i de källor jag normalt brukar finns något nämnvärt skrivet om högen.  Således saknas ju bevis för att högen faktiskt är en grav från forntiden.  Den skulle ju faktiskt lika väl kunna vara en hög skapad av självaste  naturen ...?


Men för min egen del finns inga tvivel alls.  Då man står på högen och inser dess läge, utsikten mot söder och mot Säveån. Denna så viktiga historiska kommunikations- led i Västergötland som flyter endast 500 meter från högen.  Jag känner att här vilar med stor säkerhet en kung eller storman från trakten.

Bilden är tagen från toppen av Rolfs hög och själva vegetationen kring högen är typisk för de platser som människor från brons- och järnålder valde som sina avlidna familjemedlemmars sista viloplats.   Ängsliknande vegetation, bevuxen av ek eller andra ädla lövträd.  Högen ligger i ett gravfält från som sägs vara från järnålder, här finns bl.a. flera runda stensättningar

  

Vidare är det mycket spännande att försöka förstå platsens betydelse, var bodde man, finns någon avgörande  anledning till att man bosatte sig just här och så vidare . . .

Rolfs hög mot öster.   Jag är inte mannen att ringa in områdets omfattning och betydelse, men sannolikt framlevde Rolfs folk i närheten av hans grav på sluttningarna ned mot Säveån.  


Spännande är också att notera att endast 1 km österut, på Säveåns östra sida, ligger ruinerna efter Stynaborg på sitt näs  (så klart med en långt senare historia i detta område - men det visar på områdets betydelse för mänsklig aktivitet med lång kontinuitet).

Även om våra tidigast kända dokument befäster Stynaborg så som en medeltida befäst stormansgård som byggdes under 1300 talet  -  sannolikt för bevakning av den gamla huvudvägen mellan kusten och Skara (Kungsvägen som existerade långt in i medeltiden) - så kan självklart platsen ha varit lika betydelsefull långt, långt före medeltiden.  


Sannolikt kom Rolfs domäner att fortsatt ha samma strategiskat viktiga värde under medeltiden och även under senare tider.  För mig ter sig detta resonemanog mer eller mindre självklart.

En vandring runt Rolfs hög, initial kamerariktning mot öster och avslutningsvis i riktning mot Säveån (mot söder).

Rolfs hög, här fotograferad mot norr.  Här syns tydligt muren som löper rakt in i Rolfs hög.  Muren byggdes under 1800 talets koleraepidemi kring en begravningsplats för alla de som dukade under.

Skiss över kolerakyrkogården vid Nolby.

Minnesstenen över de som dog i kolera på trakten 1834.  Stenen restes 1953.

Kolerakyrkogården

Kolera är en smittsam tarmsjukdom med ursprung i områden runt floden  Ganges i Indien. Epidemin spreds under lång tid till stora delar av världen.


De första fallen av kolera i Sverige visade sig i juli 1834 och i augusti samma år bröt den första epidemin ut i Göteborg.


Epidemin skördade många offer då den spreds i Sverige.  Man tvingades anlägga särskilda begravningsplatser, Kolerakyrkogårdar, för alla de som dukade under.


Kolerakyrkogårdarna placerades ofta en bit utanför byar och städer för att minska risken för smittspridning.  Kunskap om att kolera kunde spridas av vatten fanns mot slutet av 1800 talet.

Drottning  Torborgs  hög

250 meter väster om Rolfs hög ligger ytterligare en hög, något mindre jämfört med Rolfs hög.  Traditionen menar att här vilar kung Rolfs hustru, drottning Torborg.

Vilka  var  kung  Rolf  &  drottning  Torborg ?

Vem kung Rolf i verkligheten var kommer vi aldrig att med säkerhet få veta.  Men i en s.k.  fornaldarsaga*  med titel ”Rolf Götrikssons saga” som utspelar sig i bl.a. Västergötland beskrivs händelser ur Rolf Götrikssons (~tidigt 600 tal) och dennes broder Kettils liv.


Enligt sagan ska Rolf far varit kung Götrik den mildes (~sent 500 tal) son som i sin tur var son till kung Göte (~500 tal).  Kung Göte sägs vara den som givit namn åt Götalandskapen.


I Rolfs tid levde i Svealand en konung Erik som till sin bedrövelse endast hade fått en dotter, Torborg.  Ett gifte med Torborg skulle vara ett mycket förnämt och lönsamt dito.


På förslag av sin broder Kettil beslöt Rolf Götriksson efter stor tvekan att fria till Torborg. Torborg var inte villig till giftermål och det uppstod våldsamheter mellan Torborgs kämpar och Rolf.


Rolf drog sig då tillbaks men något år senare gjorde han ett andra försök att fria. Återigen blev det våldsamt men till slut blev Torborg tillfångatagen, och inte långt därefter firades bröllop mellan Rolf och Torborg.  


Med tiden, menar sagan, blev Rolf kung i Västergötland men om tiden härefter vet sagan intet att berätta.  


Om det, som traditionen berättar, är kung Rolf Götriksson som är gravlagd i Rolfs hög i Nolby öster om dagens Alingsås är osäkert.  Men enligt min magkänsla är det ingen tvekan om att här ligger en Västgötisk storman begravd.

En fornaldarsaga är en fornnordisk sagogenre som berättar om hjältar och kungar från folkvandringstid, vendeltid och äldre vikingatid.  Sagorna är så vitt jag funnit skrivna av isländska författare.

*