Kör väg 168 från Kungälv, sväng vänster i Ytterby till Torsbyvägen. Efter 1,5 km tag vänster vid skylt mot kyrkoruinen. Informationsskylt finns.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
Ytterby gamla kyrka år 2015 e.Kr.
YTTERBY GAMLA KYRKA
RAÄ Fornsök - Ytterby 41:1
Dagens utflykt var ställd till Ytterby gamla kyrka. Kyrkan byggdes av Olav den Helige någon gång under 1100 talet och kallas även för Stankt Halvards kyrka.
Enligt en legend var Sankt Halvard en släkting till Olav, och dödades när han under en båtfärd tog en kvinna i försvar mot ogärningsmän.
Det finns en inmurad hörnsten i kyrkans yttervägg med en uthuggning i relief av två ansikten. Många menar att de föreställer Sankt Halvard och den kvinna han räddade.
Kyrkan byggdes på dåvarande norsk mark c:a 4 km sydväst om Kungälv, alldeles invid Nordre älv. Oslo domkyrka var då stiftskyrka till Ytterby socken.
Kyrkan har byggts om och till i fyra etapper, den senaste tillbyggnaden skedde under 1700 talet då koret byggdes om och långhuset förlängdes. Kyrkan användes sista gången 20 november 1870 och fick sedan förfalla till den ruin den är idag.
Då jag ensam i vandrade omkring i kyrkan fylldes jag av stor respekt för allt som timat här. Här har präster dånat ut sina predikningar till bönderna i socknen, här har folk vigts, döpts och begravts från 1100 talet och fram till 1800 talet. Mycket snack har det varit här.
Del av en karta upprättad 1750 över Catel Ladugårdens (Kastellgårdens) ägor - kartritare var en Sam: Anthelius.
Cirka 1,5 km. öster om kyrkan återfinns Castel Ladugård (Kastellgården) samt på södra sidan om nordre älv mitt emot Kastellgården ligger ruinerna efter borgen Ragnhildsholmen.
Mina kortfattade studier ger att hans namn var Samuel Anthenius och sprungen ur en släkt av jordmätare / lantmätare som levde i Glöteborg sedan åtminstone tidigt 1600 tal.
Släkten har också rört sig i Östergötland - Kalmar län - även här ofta så som just lantmätare.
Kan inte finna något dokument som direkt beskriver Samuels yrkestitel - men genom information jag funnit där han namnges i 2:a person kan man förstå att han var ordinarie lantmätare i Göteborgs och Bohus län fram till år 1757.
Ovan information är hämtde från studier gjorda av Olga Dahl där information kring Samuel Anthelus plötsligt dök upp. Olga har kartlagt ägandeförhållanden kring 900 tomter i Göteborg från 1637 till 1807 - ett helt otroligt fint arbete för alla som studerar Göteborgs historia. Länk till Olgas arbete återfinns längst ned på sidan.
Olga avled 3 oktober 2009.
Här nedan - utdrag ur texten från Olgas förskning som pekar mot att Samuel Anthelis innehade tjänsten som ordinarie lantmätare i Göteborgs och Bohus län fram till år 1757 :
. . . Lantmätaren Georg Embring var född 1722 som son till lantmätaren Peter Embring d.ä., som samma år blev extra ord. lantmätare i Kalmar län och 1724 i Östergötland.
Farföräldrarna var rektor Georg Embring och Kristina Elisabeth Varelius i Skeninge. Georg Embring d.y:s mor var Anna Margareta Elg, dotter till en korpral Jonas Elg och Margareta Helena Blyberg.
Han blev student 1742 och erhöll examen 1747. Han blev ordinarie lantmätare i Göteborgs och Bohus län 1757 och stadsjusterare efter sin svåger Samuel Anthelius (se också EIIb:81, 26.4.1754, där båda svågrarna kallas ingenjörer). – Båda var gifta med döttrar till lantmätare Torsten Lohm. (Om Lohm: se kv. Nålmakaren 7.70).
Jag blev nyfiken på vem denne Sam: Anthelius var.
Stigluckan här skulle mycket väl kunna stamma från tiden då kyrkan byggdes - den kan ju faktiskt också vara yngre men helt klart är att den är gammal. Här mot öster, mot vapenhuset och mot kyrkans ingång - jag längtar in i detta Guds Hus.
Långhuset från koret mot väster.
Angående den ovan nämnda Halvardslegen - här på långhusets norvästra hörn finns Sankt Halvardsstenen att åse. Här syns två ansikten och jag tolkar det vänstra som Halvard och den högra som kvnnan som han tog i försvar mot ogärningsmän. Om du inte kan se ansiktena föreslår jag att du tar dig till Ytterby gamla kyrka för en okulär besiktning.
Ytterligare något från muntlig tradition å Ytterby gamla kyrka gäller ett parti på utsidan av långhusets södra vägg.
Det mörka stenblocket mitt i bilden här ovan kallas ”Likkistan och locket” (locket syns direkt ovan det mörka blocket).
Enligt folktron ska någon ha begravts här då kyrkan byggdes. Faktum är att detta väggparti är från den ursprungliga kyrkan - från 1100 talet.
Helt utan vidare omsvep - nu går jag in !
