Sök dig till Kruthusgatan, följ diskret skylt mot skansen, parkera vid foten av Gullberget, informationsskylt finns.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Skansen  Lejonet  genom  historien

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

SUECIA  ANTIQUA  ET  HODIERNA

Mimer bokförlag, Göteborg  -  2014

ISBN 978-91-87593-40-6

SKANSEN   LEJONET

RAÄ Fornsök   -   Göteborg 135:1

Så var det en sådan där söndag igen,  hade inget särskilt att göra, allmänt söndagsdyster den 16 augusti 2015.

Tog beslutet att resa mig från soffan och göra den korta resan från min bostad till Skansen Lejonet.

Skansen ligger idag litet svåråtkomlig mellan E6:ans viadukter och järnvägens rangerbangård.  Fann dock snart vägen till skansen,  parkerade nedanför berget och tog mig sedan med apostlahästarna upp mot skansen där den ligger högst upp på Gullberget.

På vägen upp kan man ana resterna från skansens föregångare,  Gullbergsklippans fäste som man menar har anor från 1200 talet.  

Under promenaden fylls jag med tankar kring hur mycket spännande historia som passerat här,  allt från vardagsliv till ond bråd död under otaliga strider och belägringar, mycket har här timat.

Vid mitt besök var skansen låst.   Skansen förvaltas av Götiska Förbundet som i sin tur hyr ut delar av skansen till en restaurang.

Götiska förbundet har under sommartid visningar av skansen och jag kommer att komplettera denna sida med interiöra bilder då jag bevistat en sådan visning.

Fästet har ursprungligen varit helt omflutet av vatten.   Så sent som under 1500 talet tror man att Göta älvs strand- linje gått alldeles nedanför fästets norra sida.   Idag har älven dragit sig undan 500 meter norrut.

På östra sidan rinner än idag Gullbergsån som en bit söderut byter namn till Mölndalsån.  Mot söder och väster fanns en grävd vallgrav.  

Själva byggnaden reser sig 57 meter över havet, och är 29 meter hög,  skansen var ett mastodontbygge på sin tid med drygt 7 meter tjocka väggar!

Den skans vi ser idag är planerad och ritad av Erik Dahlberg och grundstenen till skansen lades av Dahlbergh själv den 22 juni 1687.

År 1692 fick skansen en tornprydnad,  ett förgyllt lejon krönt med en krona, som i högra tassen lyfter ett svärd.

Lejonet ersattes senare av en träkula,  men när byggnadens tak år 1891 förstördes av en eldsvåda bestämdes att ett lejon på nytt skulle pryda tornet.

Arkitekten Eugen Thorburn ritade det nya lejonet, fyra meter högt och utfört i koppar, vilket kom på plats den 3 mars 1893.

Den tredje tornprydnaden på skansen Göta Lejon.  Bilden är tagen på Bleck- & Plåtslageribolaget i Göteborg 1893.

Innehavaren Simon Olsson i ljus hatt, tillsammans med de arbetare som förfärdigade mästerverket.  Det är detta mästerverk som pryder skansen än idag  -  tack grabbar !

Väldigt mycket intressant historia har passerat här på skansen Lejonet.   Fästet har varit i ömsom norska, svenska och danska händer under de århundraden den var aktiv.  

Anläggningen har nedbränts och återuppbyggts många gånger och därför haft flera olika utföranden genom åren. Den skans vi ser idag stod klar 1689 efter ritningar av Erik Dahlbergh.    

Här nedan redogör jag för några av de händelser som kortfattat beskriver vad skansen historia.

1200 talet

År 1253 kom den svenske riksmarsken Birger Jarl hit med en här på 6000 man.   Redan dagen efter anlände kung Håkon av Norge till Birgers läger vid Gullbergs ängar.

Man planerade att tillsammans tåga mot Danmark och kung Håkons flotta låg redan ankrad utanför Öckerö,  allt var ordnat för ett kraftfullt anfall mot Danmark.

Till Birgers läger kom samtidigt danska sändebud,  två biskopar,  femton riddare och  ”många andra”.   Den stora sammankomsten slutade med förlikning och således utan krigståg.   Birger Jarl bjöd därefter på ett gästabud i dagarna tre i sitt härläger på Gullbergs ängar.

Birger Jarls (Magnussons) vapensköld.

1300 talet

I Erikskrönikan berättas hur kung Håkon av Norge 1303 upplåtit Kongahälla åt hertigarna Erik och Valdemar under deras fejd med sin bror kung Birger.    

Birger lät då bygga ”ett hus å Gullbergs hed starkt och fast”.  Vid den tiden kallades fästet Gullbergshus.  

Sannolikt var detta ”hus” då endast en enkel skans eller stadigt hus omgivet av pallisad och vakttorn,  men utan några vidare fortifikationsverk.

1400 talet

Gullbergs fäste utvecklades under 1400 talet av den svenske marsken Thord Bonde.  1455 lät Bonde bygga ett starkare fäste på Gullberget och ytterligare en skans på Billingberget vid Älvsborgsfjorden  (där senare Gamla Älvsborgs fästning kom att byggas).

Gullbergs fäste, eller Gullbergs Hus, som det också benämndes skulle hindra danska strövtåg utmed Göta älv och in mot svenska inlandet.

Fästet bestod endast av murar,  inget torn eller utanverk och dess stridskraft var inte stor.  Således jämnade danskarna fästet med marken så snart de hade möjlighet.   1469 återuppbyggdes fästet av kung Karl Knutsson (Bonde),  bara för att redan samma år erövras och jämnas med marken av danskarna.

1500 talet

När Gustav Vasa under sitt befrielsekrig fick tid över för denna del av landet återuppstod Gullbergs fäste 1522,  men förstördes åter igen följande år av danskarna.

Skansen återuppbyggdes emellertid igen och gjordes nu starkare, den försågs med vallar, vattengravar och utanverk så att borgen omsider blev ett ganska respektabelt fäste.

Överst på klippan stod fortet med byggnader runt om en inre borggård samt ett runt fast torn.    Utanför detta var bergets sidor försedda med stenmurar och vakttorn.   Nedanför klippan åt söder en extra försvarsmur och utanför denna en vattengrav som förband Gullbergs vassar med Gullbergsån.

Fästet var nu alltså helt omgivet av vatten och sumpmark.    Infarten till borgen var troligtvis från sydost och utanför porten fanns det sedvanliga utanverket ”Swingeln”.

Gullbergs fäste från öster, notera att hela skansberget är omgärdat även den lägre liggande södra (vänster) platån.   Modellen finns inne i skansen Lejonet.

1600 talet

Så som den fästet ser ut på modellen ovan - så såg det säkert ut när den danske kungen Christian IV,  natten till den 27 januari 1612 med en nattlig överrumpling försökte inta Gullberg.

Just den här striden är väl dokumenterad, striden som de svenske vann genom rådigt ingripande av frun till fästets kommendant,  Emerencia Krakow.         

Här finns att läsa om Emerencias heroiska insats vid fästet -

https://goteborgshembygdsforbund.se/2019/11/10/veckans-artikel-striden-vid-gullberg-1612/

En karta från 1677 visar skansens läge där man kan se att Göta älvs strandlinje på den tiden gick alldeles intill Gullberget. Göta älv liknade mer en havsvik än den älv den är i dag.    

Denna 1500 tals-anläggning omfattade hela Gullberget och även den lägre platån i söder vilket ger att denna anläggning till ytan var större än Erik Dahlbergs skansen Lejonet.

Gravyr av Göteborg från Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna 1690-1710.   I förgrunden ses Gullberget med Skansen Lejonet som här kallas Leo Gothicus.   Till vänster i bild syns Dahlbergs andra och något senare skansbygge i Göteborg - skansen Kronan.

LEJONET

KRONAN

1700 talet

Dahlberghs Skansen Westgöta Leijon fick aldrig visa sin stridsduglighet då inga fler strider i området förekom efter att fästet blev färdigt.

Skansen var då den var satt i beredskap bemannad med 100 mans besättning och 21 kanoner.   Även om inga strider inträffade så förekom övningar i fästet.   Besiktningsprotokoll från 1700 talet vittnar om skjutövningar från skansen.  Bland annat anmärktes på att flera kanoners eldrör voro slitna och att lavetterna var slitna.   Däremot var skansen i övrigt i gott skick - inget fuskbygge således.

1800 talet

När man i början av 1800 talet beslöt att rasera stadens befästningar befanns utanverken till Westgötha Leijon vara i gott   skick.   Då de ej stod i vägen för vare sig be byggelse eller trafik fick de stå kvar.  

Skansen användes som fängelse en period och 1822 anlades ett upplag för en ammunitionsfabrik som låg strax nedanför skansberget.

1900 - 2000 talet

Efter att skansen 1908 byggts om till förråd för de s.k. landstormsförbunden stod den ånyo öde från 1942.   Då skansen var en populär plats för bl.a. bostadslösa drabbades den av brand vid flera tillfällen vilket ledde till att träbjälklagen raserades och kvar fanns bara murarna.

I början av 1970 talet väcktes tanken inom ordenssällskapet Götiska Förbundet att renovera skansen Lejonet.  Den 4:e september 1974 återinvigdes Skansen Lejonet av kung Carl XVI Gustaf.  

Skansen hyrs sedan 1975 av Götiska Förbundet på 50 år.

Erik Dahlberghs vapensköld

Skansen  Lejonet  anno  2015

Här har jag stannat till på grundstenarna till föregångaren till skansen och blickar där ifrån upp mot själva skansen Lejonet.

Södra sidan.

Västra sidan.

Enda ingången i skansen, den finns på norra sidan.

Här i denna kanonembrasyr har många hemlösa tagit nattvila, under hyfsat varma årstider, har jag hört.

En av Erik Dahlberghs originalritningar, en sektion av skansen Westgötha Leijonet.

Anmärkning från mitt besök 2017:  Antagligen är denna ritning ett förslag, kanske ett diskussionsunderlag ety här syns endast fem våningar och jag vet nu att det finns sex våningar.

Mellan ritningens entréplan och plan 2 finns ytterligare ett plan,  mycket låg takhöjd dock och troligtvis använt så som sov-logi för soldaterna.

Erik Dahlbergh, porträtterad av sin vän David Klöcker Ehrenstrahl.

Vid frukost denna dag, nationaldagen 2017, läste min fru i GP på paddan att man hade visning av skansen Lejonet idag samt att där traditionsenligt skulle skjutas salut.  

Då vi inte hade några gemensamma planer för denna dag var det ett enkelt beslut för mig om vad jag skulle göra denna dag.

Dessutom ville jag passa på att få en gnutta motion varför jag beslöt att ta mig till skansen ”by foot”.

Vädret var strålande, lagom varmt med friska vindar.   Jag fick en skön promenad och hann på vägen med att anskaffa en enkel fika att förtära på någon klippa vid skansen.

Anlände skansen vid prick 11.00 vilket var den utsatta tiden för öppningen.

Efter fika i solen som avlöpte ganska snabbt ety jag längtade in, tog jag så skansens innanmäte i besittning.   Med en pirrande känsla i kroppen tog jag mig så till ingången.

På väg,  här på Redbergsvägen i höjd med Danska vägen ser jag skansen. (vid horisonten)

Nationaldagsfirande  2017  på  skansen  Lejonet

Här syns den mitt i skansen placerade trappan som löper (förbi plan 2)  till plan 3.

Trapporna från entréplan till tredje våningen.

Här under golvet i entréplan finns den för fästningen vitala brunnen.   Denna har på senare år slutat föra vatten sedan man placerat ett ställverk här.

Tredje våningen, ett svep upp mot taket där luckan finns som användes för att hissa upp och ned kanoner.

Grova dimensioner gäller i skansens alla delar.

Trappan mellan våning fyra och tre.

Öppningen i yttermuren på våning tre där kanoner hissades upp och ned från marken. Jag vågade mig inte ut på durken.

I bjälklagen mellan entréplan och våning två finns ytterligare en "våning".    Denna våning har knappt ståhöjd och saknar fönster,  man tror att den använts som sov-logi för soldaterna som vaktade fästet.   Jag skulle kalla logiet för "plan 1½".

Här en nisch å våning fem var tänkt att bemannas av soldater som genom de mindre luckorna i yttermuren kunde kasta dåtidens granater och allehanda bråte över den lede fi.

Ett vertikalt svep från våning fyra upp mot de nedmonterade våningarna fem och sex.    I nischerna, först i klippet var tanken att soldater skulle stå för att söka nedkäpma fienden genom att kasta dåtidens granater.

Krokarna i taket användes då man hissade upp och ned kanoner mellan våning fyra, fem och sex.    Gluggarna högst upp i taket är luckor för att ventilera krutrök.   Sådana luckor finns på fler platser i skansen inte minst i våning ett som var planet med flest kanoner.

Och  nu  till  saluten !

Här marscherar Hemvärnet med fanan inför den stundande salutskjutningen, 21 skott ska det bli.

iPhonen klarar inte av att återge ljudvolymen av dessa salvor, men det small bra vill jag säga och tryckvågen skrämde mig vid första salvan så att jag nästan tappade telefonen, trots att jag ju var beredd !  

Saluten var proffsig,  all heder till Hemvärnets gossar !

Så lämnar jag skansen Lejonet för denna gång.  Nöjd och belåten med att nu ha studerat både in- och utsidan.  Men skansen är så spännande att jag säkert kommer att återvända för ytterligare studier eller kanske bara för att avnjuta en kanelbulle på historisk mark.

Tilläggas skall att skansen Lejonet faktiskt aldrig kom att hamna i strid.   Dock har här på platsen utkämpats många strider under skansens föregångares tid.    Föregångaren var som sagt Gullbergs fäste som stod här på Gullberget redan under 1200 talet.

Senare under 1600 talet framlade Erik Dahlbergh (1684) sin stora plan för omdaning och utbyggnad av Göteborgs befästningar. Han hade tänkt sig fasta försvarstorn eller skansar,  en på Ryssåsen (skansen Kronan) samt en på Gullbergsklippan.

Det blev senare de båda skansarna Kronan och Westgötha Leijonet.   22 juni 1687 godkände Karl XI ritningarna till skansen på Gullbergsklippan.  

Men redan tidigare hade man påbörjat schaktningarna och grundstenen till skansen lades av Dahlbergh själv den 22 juni 1687 (samma dag som ritningarna godkänts), ”medh wanlige ceremonier, inscription, medallier och mynt och gaf tornet det namnet Westgötha Leijonet, varuppå murarbetet i Herrans Nådn begyntes som här nedan widare förmäler”.

Utsnitt ur Lydinghjelms karta från 1677 som visar Gullbergs fäste mitt i bild.

Ta en närmare titt på denna fina karta HÄR.